Uträkningsexempel från Ställningsskolans särskild utbildning | Ställningsskolan

Uträkningsexempel från Ställningsskolans särskild utbildning

En fasadställning är monterad och förankrad enligt montageanvisning i centrala Uppsala. Beställaren vill att ställningen ska kläs in med fasadplast. Konstruktionen är 21 m till översta räcket och består av 10 st 3 m fack. Uppgiften är att räkna ut hur många extra förankringar som behövs för den dimensionerande vindlasten. Detta ska givetvis åtgärdas innan plasten monteras.

I den aktuella montageanvisningen står att förankring ska ske var 4:e höjdmeter och vid samtliga innerspiror, vilket ger totalt 55 förankringar (11 st horisontellt x 5 st vertikalt).

I tabellen för Sverige enligt ENV 1991-2-4, hittar man att det karakteristiska hastighetstrycket i det här fallet är 0,59 kN/m2.

Vid provdragning av förankringar får vi ett testvärde på 8 kN/st. Det korrelerar med vad kopplingen klarar i dubbelriktad last.

Med ovanstående uppgifter får vi en dimensionerande area: 30 m x 21 m = 630 m2.

Denna area multipliceras med det karakteristiska hastighetstrycket; 630 m2 x 0,59 kN/m2 = 371,7 kN.

Vid vindlastberäkningar måste vi ha en säkerhetsmarginal för att garantera hållfastheten. Vi kallar denna faktor för Gamma F och multiplicerar värdet med 1,5. Alltså: 371,7 kN x 1,5 = 557,5 kN. Detta är den dimensionerande vindlasten som förankringarna måste klara.

För att beräkna behovet av förankringar delar vi dimensionerande vindlasten med testvärdet från provdragningen: 557,55 kN / 8 kN = 69,69 avrundat uppåt; 70 förankringar.

Antalet extra förankringar i detta exempel blir således värdet av 70 st minus 55 st, dvs 15 st.

De extra förankringarna ska monteras där vindlasterna är störst; högst upp och på sidorna.